Hjälp till barn och ungdom (2023)

FAQs

Vad socialtjänsten kan ge för insatser till barn och unga? ›

Stöd om barnet inte kan bo kvar hemma

Om det inte fungerar att bo hemma, kan barnet behöva bo någon annanstans en tid. Barnet kan till exempel få bo i en annan familj (familjehem) eller på ett hem för vård eller boende (HVB). I en sådan situation har föräldrar rätt att få stöd från socialtjänsten.

Kontakta vården om du tror att ditt barn mår psykiskt dåligt. Du kan kontakta många mottagningar genom att logga in. Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Som kontaktfamilj eller stödfamilj får du ersättning i form av arvode och omkostnadsersättning. Arvodet utgör ersättning för din insats och bestäms utifrån uppdragets art och omfattning. Arvodet är skattepliktigt. Omkostnadsersättningen ska täcka dina kostnader för barnet, till exempel mat och andra faktiska utgifter.

Många familjer får hjälp av socialtjänsten. I praktiken kan det till exempel handla om att stötta familjer där någon av föräldrarna mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Socialtjänsten ska också ge stöd och hjälp till barn och föräldrar som utsätts för våld eller övergrepp.

Det kan till exempel avse barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller problem i förhållande till sin familj, likaså om det blir vittne till våld eller lever i en miljö där våld och hot om våld förekommer.

Efter att socialtjänsten får in en orosanmälan är de skyldiga att göra en akut skyddsbedömning inom 24 timmar. Det betyder i regel att de omedelbart reagerar på en anmälan och bedömer om det finns ett missförhållande och i så fall hur allvarligt det är.

– Svårt att sitta stilla och koncentrera sig. – Blundar ofta med ena ögat för att fokusera blicken. – Trött vid läsning och rör ofta på läpparna vid arbete på nära håll. – Huvudvärk.

Kan man öppna ett familjehem för att kunna försörja sig? Du kan försörja dig med den ersättning du får. Grundtanken är dock att du inte ska ha familjehemsuppdraget som huvudsakligt arbete, då du aldrig vet hur länge barnet stannar hos dig.

Vad krävs för att bli stödfamilj? ›

Vad krävs av en stödfamilj? För att bli stödfamilj krävs ingen särskild utbildning men du behöver ha ett stort engagemang för andra människor och leva i en stabil social situation. Att vara ensamstående eller inte ha egna barn hemma är inget hinder. Olika familjer behövs, eftersom barnen har olika bakgrund.

Kontaktfamilj och stödfamilj

Vem som helst som har det jobbigt har rätt att ansöka om att få en kontaktfamilj. Om barnet har rätt till insatser genom LSS kallas insatsen för stödfamilj. För att ansöka om att få en kontaktfamilj eller stödfamilj vänder man sig till socialtjänsten i den kommun man bor.

När kan det bli aktuellt för socialtjänsten att omhänderta barn? Ett beslut om omhändertagande enligt LVU måste baseras på att det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Det kan handla om missförhållanden i hemmiljön eller barnets eget beteende.

De vanligaste formerna av bistånd som beviljas med stöd av socialtjänstlagen är hemtjänst, boendestöd, ledsagning, kontaktperson, avlösare för barn och unga, korttidsboende och bostad med särskild service.

Om du eller någon du känner mår dåligt och inte får hjälp hemma, kan du kontakta soc . dina föräldrar har svårt att ta hand om dig. Till exempel för att de själva mår dåligt, bråkar mycket, dricker eller tar droger.

I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL). Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten.

Vad händer efter anmälan

När en orosanmälan inkommer till socialtjänsten har de 24 timmar på sig att göra en skyddsbedömning, alltså en bedömning om barnet är i akut behov av hjälp/skydd. Vidare har de 14 dagar på sig att göra en förhandsbedömning, som är en mer gedigen bedömning av barnets situation.

Förra året gjordes cirka 422 000 anmälningar till landets socialtjänster om barn som far illa eller misstänks fara illa - en ökning med 27 procent sedan 2018. Var tionde barn berördes av en orosanmälan 2021.

Huvudregeln är således att den som är vårdnadshavare ska få veta vad som händer i utredningen rörande orosanmälan. Som ovan redogjort så har lärare en skyldighet att göra en anmälan om det finns misstanke om att ett barn far illa.

Orosanmälningar hos socialtjänsten

Orosanmälningar om att barn far illa gallras efter fem år. Enligt 12 kap. 1 § socialtjänstlagen ska uppgifter gallras efter fem år om de faller under de uppgifter som avses i lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten.

Vilka frågor ställs vid en orosanmälan? ›

Vad är en orosanmälan? Om någon är orolig för att ett barn inte har det bra så kan den personen anmäla det till soc. Man kan till exempel skriva eller ringa till soc och berätta vilket barn det handlar om och varför man är orolig. Det här kallas att personen gör en orosanmälan.

När barn mår dåligt psykiskt tar det sig ofta uttryck i fysiska symtom. De är inte specifika, men tillsammans med beteendeavvikelser har dessa och andra ”psykosomatiska” symtom ibland sin grund i att barnet far illa.

Ju äldre barnet är desto mindre är behovet av närhet och kroppslig kontakt. Vid en trygg anknytning vet barnet inom sig att du finns där när det behövs. Det blir viktigt att finnas där på andra sätt. Det kan till exempel vara att prata, ha ögonkontakt, att lyssna och vara intresserad.

Ibland används WHO:s definition av synnedsättning: Den person som på bästa ögat och efter korrektion har en synskärpa som är 0,3 eller sämre eller den som har ett synfält på mindre än 20 grader har en synnedsättning. Men även personer som har bättre syn än så kan ha svårigheter i vardagen.

Innehåll - Att söka stöd och hjälp

Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har allvarliga självmordstankar eller självmordsplaner. Alla kan få problem i sin relation. Då kan det vara bra att prata med någon utomstående. Alla kommuner erbjuder samtal hos familjerådgivningen.

Kontakta en psykiatrisk akutmottagning eller ring 112 om du har tankar eller planer på att ta ditt liv. Detsamma gäller om du är orolig över att någon i din närhet mår så dåligt att hen riskerar att skada sig själv eller någon annan allvarligt. Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård.

Hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen bygger på frivillighet och innebär att man inte kan vidta åtgärder mot den enskildes vilja. Det betyder att hälso- och sjukvården eller socialtjänsten inte kan tvinga någon till vård, till att ta emot hemtjänst eller flytta till ett boende.

Vårdnadshavaren kan få barnbidrag från och med månaden efter det att hen fick vårdnaden om barnet. Om socialnämnden har placerat ett ensamkommande barn i familjehem ska Försäkringskassan betala ut barnbidrag till familjehemsföräldern eller familjehemsföräldrarna, förutsatt att kommunen har informerat om placeringen.

Vad är skillnaden mellan jourhem och familjehem? ›

Att vara jourhem innebär att med mycket kort varsel, ett par timmar, ta emot ett barn som behöver placeras akut för en kortare/begränsad tid och som antingen senare återvänder hem eller placeras i till exempel ett annat familjehem mer stadigvarande. Du kan vara både tillfälligt jourhem och kontrakterat jourhem.

Kontrakterade jourhem

Familjen har ett avtal om att ta emot och arvode utgår med en fast ersättning om 19 000 kronor samt 14 264 kr/barn för de barn som placeras i det kontrakterade jourhemmet. Kontrakterade jourhem har en fast omkostnadsersättning om 969 kr för tillgängliga rum.

Släkten kan bli familjehem åt barnet, vilket socialtjänsten i första hand alltid ska undersöka. Precis som alla andra familjehem ska det närståendes hem utredas och godkännas.

Kontaktfamilj beviljas när barnet behöver få komma till en annan miljö med ny stimulans och knyta relationer till fler vuxna, det kan också handla om att föräldrarna behöver avlastning. Kontaktfamiljen blir en extrafamilj för barnet och det är vanligt att kontakten finns kvar även efter att uppdraget avslutats.

Det är oerhört viktigt att vuxna tar ansvar för den situation utsatta barn befinner sig i. Det kan göras genom stöd till barnet, hela familjen eller genom att slå larm till polis eller socialtjänst. Det kan också handla om att man som förälder söker hjälp för att förändra sitt beteende.

Om du har en funktionsnedsättning kan du söka om kontaktperson antingen genom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) eller socialtjänstlagen (SoL). Du behöver inte veta vilken lag som ger dig rätt. Det håller biståndshandläggaren reda på. Det kostar ingenting att ha en kontaktperson.

Många familjer får hjälp av socialtjänsten. I praktiken kan det till exempel handla om att stötta familjer där någon av föräldrarna mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. Socialtjänsten ska också ge stöd och hjälp till barn och föräldrar som utsätts för våld eller övergrepp.

Sammanfattningsvis kan sägas att socialtjänsten får ha enskilda samtal med dina barn, och du får inte kräva att du eller annan förälder ska vara närvarande. Detta på grund av att det är samtal under utredning på grund av en orosanmälan. Däremot är det möjligt att ni får vara med ändå.

Vad socialtjänsten har för ansvar för barn och unga? ›

Socialtjänsten i varje kommun ska verka för att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. I arbetet med barn som far illa är de skyldiga att samverka med bland annat hälso- och sjukvården, skolan och polisen.

Stöd enligt LSS ska vara gratis. för något personerna gör på sin fritid. än vad stödet kostar för kommunen. att personen inte kan leva ett bra liv.

De insatser som socialtjänsten erbjuder varierar, men de flesta kommuner ger rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan också förmedla kontakt med lokala kvinnojourer och bistå med tillfälligt skyddat boende. Hjälpen ska anpassas efter individens särskilda behov.

Kommunen har det yttersta ansvaret för att den enskilde får den hjälp han eller hon behöver. Kommunen ansvarar för stöd som kan underlätta vardagen, som personlig assistans, avlösning, hjälp i hemmet, bostad med särskild service, bostadsanpassningsbidrag och färdtjänst.

De vanligaste formerna av bistånd som beviljas med stöd av socialtjänstlagen är hemtjänst, boendestöd, ledsagning, kontaktperson, avlösare för barn och unga, korttidsboende och bostad med särskild service.